Som djurföräldrar vet vi, från den dagen vi blir matte och husse, att tiden tillsammans med vårt älskade djur har ett slut. För det högst troliga är att vi överlever våra djur. Vi vet att vi kommer få vara med om dess död. Vi vet inte när. Bara att. När den förberedande sorgen väcks hos oss, handlar det inte endast om att vi förstår intellektuellt att vi står inför ett farväl. Det är också något som känns. I kroppen. Djupt, innerligt och ofta smärtsamt. Det är den emotionella innebörden av den kommande förlusten som drabbar oss. Alla sorgereaktioner som kan följa efter förlusten av djuret är vanligt att också uppleva innan djuret dör. Känslor som ofta dominerar vid förberedande sorg är bland annat: Ångest, oro och rädsla, Förnekelse Skuld, Ledsamhet och besvikelse, Förlust av mening, Ilska och frustration, Skam, Glädje och tacksamhet Desperation. Vi ska i detta avsnitt se mer på ångest, oro och rädsla. Oavsett om sorgen vi bär på är sprungen i att vårt djur drabbats av en sjukdom, åldr

Förberedande sorg. Föregripande sorg. Förvägssorg. Antecipatorisk sorg. Successiv sorg. Väntesorg. Det finns flera namn för den process vi går igenom när vi ställs inför, inser och behöver hantera att det djur vi älskar närmar sig döden. Oavsett om detta beror på sjukdom eller åldrande och oavsett om tiden vi har kvar fram till den “egentliga förlusten” rör sig om några timmar, dagar, veckor, månader eller år tillsammans. Förberedande sorg kan infinna sig när som helst vid hot om förlust av den vi älskar. Inte alla drabbas av eller går igenom en förberedande sorg. Anledningarna till det kan vara flera. Men många av oss gör det. Förberedande sorg är ett komplext och multidimensionellt tillstånd. Hur kan vi egentligen sörja när vi ännu inte förlorat? Är det möjligt? Forskningen är tvetydig kring vad denna sorg egentligen helt och fullt innebär eller vad den kan ha för innebörd. Vissa studier pekar på att det kan vara hjälpsamt med den förberedande sorgen. Både i stunden och för tiden som

Att följa vårt familjedjur under en svår sjukdomstid där vi vet att det inte finns någon bot eller då vi finns vid vårt åldrande djurs sida in till deras sista dagar i livet, förändrar tillvaron på många sätt för oss som hussar och mattar. Den förberedande sorgen är ofta mycket påfrestande psykiskt och fysiskt och kan beskrivas som en berg- och dalbana i känslor och tankar, där vi kan pendla och slitas mellan hopp och förtvivlan, glädje och djup sorg, rädsla och lugn, förvirring och beslutsamhet. Det kan kännas som att hålla andan i en olidlig väntan. Samtidigt som det kan upplevas att tiden både rusar, går långsamt och står stilla på samma gång. Förberedande sorg kan som tidigare beskrivits infinna sig i en varierande tidsrymd innan det sista avskedet från djuret. Och sorgen kan komma och gå i perioder och i intensitet. Varje förändring hos vår älskade vän, såsom att djuret börjar se eller höra sämre, inte orkar leka på samma sätt, behöver hjälp i och ur bilen, får svårt att hoppa upp